matildasalldelesegna

4 festivaler i emmaboda är nu avklarade. En som var indie, två stycken som innehöll lite av varje, och en som bestod av electro och dans. De skiljer sig mycket åt, både vad det gäller musik och sällskap. Årets festival känns som den bästa, alla kategorier. Jag bodde med ett gäng otroligt sköna och härliga människor och jag dansade mer än vad jag någonsin gjort. När jag kom hem och duschade upptäckte jag att min kropp var öm och mörbultad. Spelningarna var sjuka, noll kontroll verkligen. På Crystel Castles dansade jag så mycket att väska nummer 2 gick sönder. Höll även på att dö när jag ramlade ett antal gånger. Det vaskades dessutom öl som aldig förr. Eller ja, folk vaskade lite vad de kände för. Sista kvällen var jag och Fanny nära på att vaska våra nudlar över en folkmassa, men vi var för snälla för att göra det. Synd.

När jag ätit, duschat, sovit och allt det där som man inte har gjort på ett par dagar blev jag nästan lite deppig. Allt var ju så himla bra när jag tänker tillbaka på det. Höjdpunkten på sommaren hade passerat, vad ska jag nu göra? Jo, jag får sitta här med en ond hals, hosta, lyssna på musiken som spelades på festivalen och drömma mig bort lite.

Camp Skogsby var bäst. Såhär såg det ut hos oss!